Svar till Näringsdepartementet 2014, om Energimyndighetens uppdragsredovisning ”Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015.

Energimyndighetens uppdragsredovisning ”Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015”
N2014-734-E

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2014.05.12

Svenska Trädbränsleföreningen, ST, har tagit del av rubricerade promemoria och har följande synpunkter:

I allt väsentligt finner vi promemorian och dess förslag vara bra och vill tillstyrka att förslagen genomförs.

Vi noterar att Energimyndighetens analys visar att den svenska kvotplikten för förnybar el måste höjas med 75 TWh under perioden 2016-2035 för att uppfylla intentionerna i EU, svenska målsättningen och avtalet med Norge. Syftet med elcertifikatsystemet är att på ett kostnadseffektivt sätt öka produktionen och användandet av förnybar el i enlighet dels med Sveriges nationella mål om +25 TWh sådan el 2020 jämfört med 2002 och dels ett gemensamt mål med Norge om + 26,4 TWh 2020 jämfört med 2012.

Det förslag till kvotjustering som promemorian tagit fram innebär att kvotplikten höjs med 34 TWh under 2016-2019. Under  åren 2016-2020 då kvoterna höjs som mest kan detta medföra att elkundernas kostnader ökar med 1,8 – 3,5 öre per KWh. För en villakund med årlig användning på 20 000 KWh motsvarar det 360-700 kr per år.

Med tanke på att det också innebär att Sverige då byggt ut för en inhemsk försörjning med förnybar el och minskat beroendet av omvärlden så finner ST att merkostnaden för el dessa år är väl motiverad. Detta inte minst mot bakgrund av att Centraleuropas energiförsörjning nu ser ut att bli än mer problematisk.

För våra medlemmar, trädbränsleproducenterna, är det bra att styrmedlen för utbyggnad och drift av kraftvärme och industriellt mottryck är förutsägbara och stabila. Vi vill påminna om att det finns en stor outnyttjad potential skogsbränsle (storleksordningen +50% eller +50 TWh/år). I och med att mer avfall nyttjas som bränsle så ökar den outnyttjade potentialen skogsbränsle ytterligare.

För att säkra elcertifikatsystemets styrning mot målen på både kort och lång sikt föreslår promemorian en princip för hur kvoterna skall justeras både vid den nu aktuella kontrollstationen och vid framtida kontrollstationer (vart 4.e år). Så vitt ST kan bedöma är principen för kvotjustering, så som den beskrivs i avsnitt 5.3.1., väl underbyggd och bra.

Vid genomgång av promemorian är det några detaljer som ST är oklar över. Det gäller vad som ingår i begreppet ”transaktionskostnader” respektive ”pris för nät” som används bl.a. i avsnitt 5.4 Konsekvensanalyser. En närmare beskrivning av vad dessa termer inkluderar vore på sin plats.

Svenska Trädbränsleföreningen
Sven Hogfors, styrelsen sekreterare