Yttrande om RED II, kommissionens förslag till direktiv ”on the promotion of the use of energy from renewable sources (recast)”, COM(2016) 767 final

Stockholm 2017-02-23

Svenska Trädbränsleföreningens yttrande om RED II, kommissionens förslag till direktiv ”on the promotion of the use of energy from renewable sources (recast)”, COM(2016) 767 final, diarienummer M2017/00114/Ee.

Trädbränsleföreningen lämnade synpunkter på REDII, COM(2016)767 final, till M&E-departementet 2016-12-20 inför utformning av svenska ståndpunkter. Nu föreligger ”Preliminär svensk ståndpunkt” i regeringskansliets Faktapromemoria 2016/17: FPM45 daterad 2016-12.22. Vi finner ståndpunkten i  allt väsentligt bra och vill framhålla vad vi finner vara särskilt viktigt i det fortsatta arbetet:

Specifika synpunkter

Vi är tveksamma till direktivförslaget att oreserverat öppna Sveriges nationella stödsystem för el från förnybara energikällor så att anläggningar i andra länder kan nyttja det (Art.5). Ett ev. öppnande bör grundas på fritt val för en medlemsstat och på ett avtal mellan berörda medlemsstater.

När det gäller ursprungsgarantier för värme är vi tveksamma till att de skall vara obligatoriska eftersom det är stor risk att de medför omotiverat tung administration och kostnad (Art.19). Ett företag som väljer att ge ursprungsgarantier bör inte hindras att göra det på grund av att man tidigare erhållit ekonomiskt samhällsstöd (Art.19).

Det är angeläget att framhålla att det inom värmesektorn finns en stor outnyttjad potential för förnybar energi – främst trädbränsle – i stora delar av EU. Utvecklingen bör främjas men detaljreglering undvikas (Art.22). Vi anser även att det behövs mer analys av hur rimligt förslaget om en ökningstakt på minst en procent per år är (Art.23). Det är angeläget att behålla och vidareutveckla beprövade nationella styrmedel.

Det är bra att kommissionen framhåller fjärrvärmens potential och att konkurrensen i sektorn måste bli effektiv. Vi är dock tveksamma till ett tvångsmässigt öppnande av fjärrvärmenäten för tredjepartstillträde (Art.24). Det kan skada investeringsviljan och utbyggnaden. I Sverige har frågan blivit grundligt genomlyst.

Det är mycket viktigt att biomassans hållbarhet följs upp med befintliga internationella (EUTR och LULUCF) och med nationella system (svensk skogslagstiftning, miljöbalk och övrig svensk lag som påverkar skogen) (Art.26). Det är rimligt att nationell lagstiftning utvärderas med avseende på hållbarhetsuppföljning av Kommissionen men när och hur detta skall ske behöver klarläggas och motiveras på ett bättre sätt. (Art.26). Skogsfrågor är och ska vara en nationell angelägenhet vilket även anges i regeringens preliminära ståndpunkter. Vi är mycket tveksamma till förslaget om befogenheter för kommissionen att anta delegerade akter (Art.26,31,32). Detta bör undersökas och preciseras i det fortsatta arbetet.

Biomassa från t.ex. träd som odlats på åker som är torvmark bör inte generellt diskvalificeras av hållbarhetskriterier (Art.26.3).

Förslaget som öppnar för att medlemsstaterna kan ställa ytterligare krav på fasta och gasformiga biobränslen kan inte accepteras (Art.26.10). Det leder till en osäkerhet på marknaden kring vilka hållbarhetskrav som gäller.

Administrationen för gasformiga och fasta bränslen måste stå i rimlig proportion till förväntad nytta och kan inte vara alltför omfattande (Art.27).

När det gäller skrivningarna i Art.27.3. om att MS skall av de ekonomiska operatörerna kräva tredjepartsgranskade uppgifter om hållbarhet och klimatgasutsläpp så anser vi att nuvarande system med uppföljning av svensk skogsvårdslag, miljöbalk och andra nu gällande regelverk är tillräckligt.

När det gäller fasta trädbränslen på internationell marknad (Art. 27.4) anser vi att de frivilliga standarder som skall vara godkända i EU skall utformas och/eller godkännas av föreskrivande kommittéer med representanter för berörda MS. Om Kommissionen skall ha några befogenheter (”delegerade akter”) i detta sammanhang så måste det vara noggrant motiverat, beskrivet och specificerat. Vi avvisar bestämt generellt formulerade befogenheter för kommissionen på dessa områden. Det är viktigt att i den fortsatta processen följa upp vad som kan komma i form av Commission Operationell Guidelines.

Generellt

När det gäller förslagen till nya hållbarhetskriterier och deras uppföljning tycker vi att regeringens skrivning är bra i Preliminär svensk ståndpunkt: ”…Förslaget utgår från en alltför negativ och vetenskapligt ifrågasatt bild av biobränslens klimatpåverkan och riskerar att försvåra medlemsstaternas strävan att ersätta fossila bränslen med hållbar bioenergi….”

EU borde valt svenska styrmodellen med CO2-skatt. Eftersom det finns ett lättförståeligt motstånd bland MS´ finansministrar mot beskattningsrätt för Kommissionen så kan man söka utveckla en modell med nationellt beslutade CO2-skatter enligt någon form av rekommendation från EU. Det nuvarande förslaget baserat på dyrbart statsstödstänkande medför oöverskådlig byråkrati och administrativt arbete som i värsta fall kan leda till problem att öka användningen av förnybar energi i stället för att befrämja tillväxt. Det är ett avskräckande exempel på hur EU tenderar att gräva ner sig i svåröverskådlig statsstödsbyråkrati i stället för att kraftsamla kostnadseffektivt på de viktigaste EU-uppgifterna.

Avslutningsvis vill vi säga att vi finner regeringens skrivning bra i Preliminär svensk ståndpunkt: ”Slutligen vill regeringen understryka att omotiverade administrativa krav för den förnybara sektorn riskerar att försämra de förnybara bränslenas konkurrenskraft i förhållande till andra bränslen. …”

 

Svenska Trädbränsleföreningen

Karin Vestlund Ekerby, kanslichef

Sven Hogfors, styrelsens sekreterare