Aktuellt
Svar om översyn av förnybarhetsdirektivet RED II inskickat 2021-02-09
Trädbränsleföreningen har svarat på EU-konsultationen om en översyn av Förnybartdirektivet, RED II. Som en konsekvens av ambitionerna i Green Deal behöver många av EUs regelverk ses över, däribland Förnybartdirektivet. Det uppdaterade direktivet har ännu inte genomförts i medlemsländerna och vi tycker därför att det är olämpligt att ändra i direktivet i detta stadie. Det skapar en osäkerhet hos de företag som ska anpassa sig till reglerna och i förlängningen försenar det investeringar och omställningar till förnybar energi. Om direktivet ska öppnas för revision bör enbart ambitionerna för andelen förnybart höjas men inte spelreglerna. Extra viktigt för föreningens medlemmar är att regelverket kring hållbarhetskriterierna för fasta skogsbränslen inte förändras. Vi lyfte även att koldioxidskatt och teknikneutralitet mellan de olika förnybara energislagen är centralt.
Skrivelse till infrastrukturdepartementet gällande implementeringen i Sverige av EUs hållbarhetskriterier för fasta biobränslen
Trädbränsleföreningen har tillsammans med Skogsindustrierna, Energiföretagen, Svebio och LRF skickat en skrivelse till infrastrukturdepartementet med uppmaning att skyndsamt hantera implementeringen av EU:s hållbarhetskriterier samt att redovisa en tidsplan för samverkan.
Skrivelse gällande implementeringen i Sverige av EUs hållbarhetskriterier för fasta biobränslen
Årsmöte 2021, digitalt möte den 22 april
Trädbränsleföreningen årsmöte 2021 kommer att hållas digitalt. Temat blir logistik och tunga transporter. Ett digitalt studiebesök på Söderenergis anläggning i Nykvarn med visning av 98 tons lastbil och stora tåg. Medverkan av riksdagsmän, Skogforsk och tjänstemän från Transportstyrelsen planeras. Boka in den 22 april i kalendern redan nu.
Debatt om skogsbränsle SvD juni 2020
Under rubriken Myt om bränsle från skogen …. utvecklar sex akademiker sin syn på skogsbränslets klimatnytta i SvD den 12 juni. Man hävdar att sett över några enstaka årtionden har skogsbränslen i praktiken samma negativa klimateffekt som fossila bränslen. Hur kommer man till denna slutsats?
Jo, man väljer att beskriva skogens omloppstid med start när trädet avverkas. Sedan går man över till den tid det tar för ett nytt träd att växa upp och succesivt uppta den koldioxid som bränslet från det avverkade trädet avgav till atmosfären. Debattörerna menar att på så vis uppstår en klimat-skuld som det tar en trädålder att återbetala.
Ett vanligare, mer logiskt och naturligt sätt att beskriva skogens omlopp är att starta när ett nytt träd börjar växa och avsluta omloppet när trädet är moget, skördas och används. Då har man succesivt lagrat upp den virkesresurs som i slutskedet utvinns och kommer till användning. Då blir det under omloppstiden ett tillgodohavande i stället för en klimat-skuld. Men så resonerar alltså inte debattörerna.
Vilket tidsperspektiv är då rimligt i olika sammanhang? Man kan som i de båda exemplen ovan se på tidsperspektivet för ett enskilt träd. Men man kan också välja att se på tidsperspektivet för hela den svenska skogen.
Först kan man då notera att svenska skogen i historisk tid alltid använts. Ofta har den varit hårt uthuggen som i Bergslagen under bergsbrukets och kolningens tid. I Sydsverige har skogen också tidvis varit utarmad på grund av svedjebruk, skogsbetning och uttag av bränsle och gagnvirke. Det sydsvenska skogslandet var påtagligt glest och öppet under 1800-talet. Runt de norrländska bruksorterna var det renrakat efter baggbölarnas framfart. Men nu har vi mer skog än någonsin i historisk tid och det uppsparade förrådet ökar varje år.
Att använda skogen till energiändamål och klimatnytta är inte något nytt och plötsligt påkommet. Sågverken och pappersmassabruken har varit de stora användarna under hela 1900-talet. De har utvecklat sin energieffektivitet så att stora delar av restprodukterna nu kan användas till fjärrvärme och kraftvärme i tätorterna. Omsättningen av trädbränsle är en stabil ryggrad i svensk energiförsörjning och har varit så under lång tid. Den stora expansionen har vi bakom oss under industrialiseringen och efter 1970-talets oljekris.
Skogens roll och klimatnytta är inte något som skall ses och bedömas över några enstaka expansiva årtionden. Men även i expansiva faser har den svenska skogen i modern tid klarat att balansera kolets kretslopp på ett betryggande sätt genom god skogsvård och växande virkesförråd.
Sven Hogfors Civilingenjör och lantmästare. Styrelsens sekreterare Svenska Trädbränsleföreningen
Debattartikeln i SvD fick flera repliker från bland annat forskare på SLU och Skogforsk som också framför aspekten att skogsbränsle är en biprodukt. Se alla artiklar i bifogat dokument. Debattartiklar om skogsbränsle SvD juni 2020
Årsmöte 2020
Svenska Trädbränsleföreningen genomförde den 22 april sitt årsmöte digitalt. Tekniken fungerade väl och det blev ett lyckat möte. Bertil Leijding omvaldes till ordförande. Se Protokoll årsmöte ST 2020.
Planerade föredrag och presentationer, som skulle ha genomförts via studiebesök i Jämtland, gjordes digitalt. Jonas Vestun presenterade Jämkrafts verksamhet. Patrik Jonsson berättade om nya Norra Skog. Daniel Olsson berättade om utvecklingen av nya virkesmätningssystemet Viol 3 och Anders Pålsson presenterade sitt företag Fyrås trä.
2019 års medlemsresa till Finland.
Här finns en reserapport. 191009 Reserapport från Trädbränsleföreningens Finlandsresa 2019
Föreningens historia.
Se: Föreningens verksamhet
Avtalsmall
Handeldning för avtalsmall uppdaterad och publicerad oktober 2017. Se: Handledning avtal
