Aktuellt
Årsmöte 2022 5 april
Trädbränsleföreningens årsmöte hölls tisdagen den 5 april. Bertil Leiding omvaldes till ordförande för 2022. Föreningen planerar en studieresa till Norge den 27 – 29 september.
Efter årsmötet följde föredrag av Kjell Andersson, SVEBIO, om en rapport hur befintlig biokraft kan lösa effekt-problemet i Sverige samt ett föredrag av Daniel Reinemann, Bioenergy Eurpé (länk) om Bilder från Bryssel: Aktuell behandling av RED och LULUCF.
Efter föredragen intog de församlade en gemensam middag på LRFs kontor i Stockholm.
Synpunkter på förslag till nytt förnybartdirektiv i EU.
Trädbränsleföreningen har tillsammans med Skogsindustrierna, Energiföretagen, Svebio och LRF Skogsägarna skickat synpunkter till industriministern och energidepartementet. Vi ser med oro på de förslag som presenteras i EU:s nya förnybartdirektiv. Skrivelsen kan ni läsa här: Hållbarhetskriterierna i RED III
******************************************
Med bil och järnvägsspår – för framtids segrar! Seminarium den 29 september
Uppföljning av vårens transportseminarium
INBJUDAN
Med bil och järnvägsspår – för framtids segrar!
I samverkan fokuserar vi på framdrift och genomförande för konkurrenskraftiga
och hållbara transportsystem.
Välkommen på ett transportseminarium den 29 september
Söderenergi och Trädbränsleföreningen bjuder in till ett seminarium där vi tar avstamp i det som
redan beslutats med fokus på genomförande och förbättringar av biobränsletransporter på bil och
tåg. Tillsammans med relevanta aktörer inom transportsektorn lägger vi fokus på möjligheter till fortsatta
förbättringar under perioden 2022–2026. Vilka förutsättningar har vi och hur ska vi nå målen för
miljö, trafiksäkerhet och tillräcklig kapacitet i infrastrukturen. Effektivare transporter och minskad
miljöpåverkan är en vinst för ALLA och vi behöver agera NU.
Program den 29 september
Klockan 9:30 startar vi seminariet och Söderenergi tillsammans med Trädbränsleföreningen hälsar
välkommen och gör en kort återblick från seminariet i april där vi berörde frågorna; Vad har vi sett
och ser för potentialer för effektivare logistik och minskad miljöpåverkan? Springer omvärlden ifrån
oss?
Agendan omfattar också:
• Tåg – vi tittar närmare på rapporten ”Möjligheternas godståg” och de samstämmiga
prioriteringar den visar på för att möjliggöra nödvändiga förbättringar i systemet. Vad ska
hända med utredningen nu?
• Näringslivspotten. Dagens omfattning och vad har hänt under 2021?
• Bil – utmaningar och lösningar i vägnätsfrågan BK4 generellt tillsammans med ett exempel på
utveckling och genomförande.
Vi sammanfattar och avslutar seminariet kl. 12.
12.00-13.00 Är du på plats så bjuder vi in till lunch direkt efter seminariet med fortsatta
diskussioner i Gröna näringslivets hus.
ca.13.00-16.00 Söderenergis tåg- och bränsleterminal ligger i Nykvarn utanför Södertälje. Det
finns möjlighet att följa med på ett studiebesök för att se både stora tåg och Sveriges
effektivaste lastbil på allmän väg, i verksamhet. Ta chansen och följ med. På plats berättar vi
mer och svarar på dina frågor.
Varmt välkomna, vi ser fram emot din medverkan!
Olle Ankarling
Logistikansvarig Söderenergi
olle.ankarling@soderenergi.se
Bertil Leijding
Ordförande Svenska Trädbränsleföreningen
bertil@leijding.se
Vi har valt att möjliggöra ett covidanpassat seminarie på plats i Stockholm som ett alternativ till att
delta via Teams, vi kör både fysiskt och digitalt. Väl mött! I mejlet hittar du detaljer kring anmälan,
kontakta anna-lena.jansson@soderenergi.se vid eventuella frågor
Anmälan till anna-lena.jansson@soderenergi.se senast 15 september
*****
Med bil och järnvägsspår – för framtids segrar! Digitalt transportseminarium 22 april 2021
Svenska Trädbränsleföreningen och Söderenergi arrangerade den 22 april ett digitalt seminarium om transporter och logistik för trädbränsle. En bred panel av föreläsare beskrev utmaningar och framtidsplaner för både bil och järnväg. Ca 70 deltagare.
Se 20210422 Med bil och järnvägsspår – för framtids segrar dokument.
En film visar bränslets väg med järnväg och bil från en terminal hos SCA:s terminal i Umeå till Söderenergi anläggning i Södertälje. Film Trädbränsletransport med bil och järnväg
Svar om översyn av förnybarhetsdirektivet RED II inskickat 2021-02-09
Trädbränsleföreningen har svarat på EU-konsultationen om en översyn av Förnybartdirektivet, RED II. Som en konsekvens av ambitionerna i Green Deal behöver många av EUs regelverk ses över, däribland Förnybartdirektivet. Det uppdaterade direktivet har ännu inte genomförts i medlemsländerna och vi tycker därför att det är olämpligt att ändra i direktivet i detta stadie. Det skapar en osäkerhet hos de företag som ska anpassa sig till reglerna och i förlängningen försenar det investeringar och omställningar till förnybar energi. Om direktivet ska öppnas för revision bör enbart ambitionerna för andelen förnybart höjas men inte spelreglerna. Extra viktigt för föreningens medlemmar är att regelverket kring hållbarhetskriterierna för fasta skogsbränslen inte förändras. Vi lyfte även att koldioxidskatt och teknikneutralitet mellan de olika förnybara energislagen är centralt.
Skrivelse till infrastrukturdepartementet gällande implementeringen i Sverige av EUs hållbarhetskriterier för fasta biobränslen
Trädbränsleföreningen har tillsammans med Skogsindustrierna, Energiföretagen, Svebio och LRF skickat en skrivelse till infrastrukturdepartementet med uppmaning att skyndsamt hantera implementeringen av EU:s hållbarhetskriterier samt att redovisa en tidsplan för samverkan.
Skrivelse gällande implementeringen i Sverige av EUs hållbarhetskriterier för fasta biobränslen
Debatt om skogsbränsle SvD juni 2020
Under rubriken Myt om bränsle från skogen …. utvecklar sex akademiker sin syn på skogsbränslets klimatnytta i SvD den 12 juni. Man hävdar att sett över några enstaka årtionden har skogsbränslen i praktiken samma negativa klimateffekt som fossila bränslen. Hur kommer man till denna slutsats?
Jo, man väljer att beskriva skogens omloppstid med start när trädet avverkas. Sedan går man över till den tid det tar för ett nytt träd att växa upp och succesivt uppta den koldioxid som bränslet från det avverkade trädet avgav till atmosfären. Debattörerna menar att på så vis uppstår en klimat-skuld som det tar en trädålder att återbetala.
Ett vanligare, mer logiskt och naturligt sätt att beskriva skogens omlopp är att starta när ett nytt träd börjar växa och avsluta omloppet när trädet är moget, skördas och används. Då har man succesivt lagrat upp den virkesresurs som i slutskedet utvinns och kommer till användning. Då blir det under omloppstiden ett tillgodohavande i stället för en klimat-skuld. Men så resonerar alltså inte debattörerna.
Vilket tidsperspektiv är då rimligt i olika sammanhang? Man kan som i de båda exemplen ovan se på tidsperspektivet för ett enskilt träd. Men man kan också välja att se på tidsperspektivet för hela den svenska skogen.
Först kan man då notera att svenska skogen i historisk tid alltid använts. Ofta har den varit hårt uthuggen som i Bergslagen under bergsbrukets och kolningens tid. I Sydsverige har skogen också tidvis varit utarmad på grund av svedjebruk, skogsbetning och uttag av bränsle och gagnvirke. Det sydsvenska skogslandet var påtagligt glest och öppet under 1800-talet. Runt de norrländska bruksorterna var det renrakat efter baggbölarnas framfart. Men nu har vi mer skog än någonsin i historisk tid och det uppsparade förrådet ökar varje år.
Att använda skogen till energiändamål och klimatnytta är inte något nytt och plötsligt påkommet. Sågverken och pappersmassabruken har varit de stora användarna under hela 1900-talet. De har utvecklat sin energieffektivitet så att stora delar av restprodukterna nu kan användas till fjärrvärme och kraftvärme i tätorterna. Omsättningen av trädbränsle är en stabil ryggrad i svensk energiförsörjning och har varit så under lång tid. Den stora expansionen har vi bakom oss under industrialiseringen och efter 1970-talets oljekris.
Skogens roll och klimatnytta är inte något som skall ses och bedömas över några enstaka expansiva årtionden. Men även i expansiva faser har den svenska skogen i modern tid klarat att balansera kolets kretslopp på ett betryggande sätt genom god skogsvård och växande virkesförråd.
Sven Hogfors Civilingenjör och lantmästare. Styrelsens sekreterare Svenska Trädbränsleföreningen
Debattartikeln i SvD fick flera repliker från bland annat forskare på SLU och Skogforsk som också framför aspekten att skogsbränsle är en biprodukt. Se alla artiklar i bifogat dokument. Debattartiklar om skogsbränsle SvD juni 2020
2019 års medlemsresa till Finland.
Här finns en reserapport. 191009 Reserapport från Trädbränsleföreningens Finlandsresa 2019
Föreningens historia.
Se: Föreningens verksamhet
Avtalsmall
Handeldning för avtalsmall uppdaterad och publicerad oktober 2017. Se: Handledning avtal
