Monthly Archives: december 2013

Publicerad: 2013-12-13    

Svar på Landsbygdsdepartemetets remiss Dnr L/2013/2971/LB, virkesmätning

Svar på Landsbygdsdepartemetets remiss Dnr L/2013/2971/LB, virkesmätning

By | remissvar | No Comments

Konsekvensbedömning av förslag till ny lagstiftning om virkesmätning.

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2013.12.13

Landsbygdsdepartementet har remiterat en Promemoria daterad 2013-11-07 från Skogsstyrelsen med rubrik ”Komplettering av Uppdrag om förslag till ny lagstiftning om virkesmätning, medelande 2013:2”. Promemorian innehåller en ”förtydligad kostnadsberäkning för att kvantifiera administrativa kostnader för företag till följd av skyldigheter som föreslås i lagstiftningen”.

Svenska Trädbränsleföreningen har följande synpunkter vad gäller mätning av primärt skogsbränsle i första handelsledet:
1.
Vi anser att kostnadsökningarna på grund av lagstiftningen inte inskränker sig till administrativa kostnader såsom promemorians beräkningar förutsätter.
I nuläget kan enkla mätmetoder användas som ger för parterna tillräcklig mätnoggrannhet med hänsyn tagen till det relativt låga värdet per vikt eller volym för primärt skogsbränsle. Skogsstyrelsens kostnadsberäkning tar inte hänsyn till detta och det leder till att lagstiftningen kan komma att förorsaka höga kostnader för ändrad mätmetodik som inte är fysiskt eller affärmässigt motiverat.
2.
Promemorian utgår från att mängden virke för energiändamål utgör 8 % av totala mängden virke som omfattas av förslaget till ny lag. Primärt skogsbränsle utgörs av toppar, grenar, rundvirke och stubbar och de volymer som produceras, handlas och mäts i Sverige motsvarar ca 10 miljoner m3fub vilket är betydligt mer än 8 %, vilket framgår av vår leveransstatistik för 2012, som gjorts på uppdrag av Energimyndigheten. Den omfattar enbart de 56 största svenska producenterna. För en närmare uppfattning om fördelning av bränsletyper och producenter hänvisar vi till de underlag som vi årligen lämnar till Energimyndigheten för statistikändamål.
3.
Promemorian bedömer att totala antalet företag som köper primärt skogsbränsle i första affärsledet är färre än 120 företag. Vi anser detta vara en kraftig underskattning. Vi uppfattar att promemorian förbisett eller missbedömt antalet lokala skogsbränsleentreprenörer som köper skogsbränsle lokalt och levererar till lokala panncentraler.
Vi anser att det behövs två saker för att komma rätt med denna bedömning: 1) Att begreppet ”industriell skala” definieras så att det går att använda operativt och i den statistiska bearbetningen.
2) Att Energimyndighetens nya totalinventering av branschföretag läggs till grund. Den beräknas komma med uppgifter för 2013 i senare hälften av 2014.
4.
Lokala och mindre skogsbränsleentreprenörer och lokala panncentraler utgör en stor och i sammanhanget kritisk del av branschen. Genom korta transportavstånd, enkel teknik, enkel logistik och enkel administration är de en mycket resurseffektiv del av branschen som förväntas få en fortsatt positiv utveckling. Lag, förordning och föreskrifter måste få en utformning som inte hindrar en sådan samhällsnyttig utveckling. Promemorian tangerar frågeställningen bl.a. på sid 3: ” kan innebära förändringar i logistiken…” men kommer inte till någon konsekvensbedömning.

Vi ifrågasätter inte att de mindre, lokala marknadsaktörerna skall omfattas av den nya lagstiftningen men anser att regelverket måste utformas så att enkla mätmetoder med rimliga kontrollförfaranden kan tillämpas.
Exempelvis är volymmätning av flis på tippflak eller i balja/container (”skeppmätning”) en vanlig mätmetod i denna del av branschen.  När dessa mätningar skall kontrollmätas kan problem uppstå. Om baljan/containern kan ställas åt sidan så kan kontrollen utföras senare. Men om det inte är tekniskt eller ekonomiskt möjligt så uppstår problem. Samma sak gäller för laster som skall tippas. Vid kontroll kan hela ekipage tvingas bli stillastående.

En avgörande faktor för kostnaden av kontrollerna är vilken kontrollfrekvens som krävs. SDC bestämmer kontrollfrekvens utan hänsyn till varans värde. Kontrollfrekvensen bestäms med hänsyn till mätvärdenas spridning och här saknar SDC i dag underlag till sådana beräkningar för energisortimenten. Det innebär att de ekonomiska konsekvenserna av kontrollverksamhet för energisortimenten inte nu kan bedömmas.

Sammanfattning

Svenska Trädbränsleföreningen finner, enligt ovan, att det finns oklarheter och brister i konsekvensbeskrivningen för energisortimenten som behöver klaras ut.
Svenska Trädbränsleföreningen anser därför att de lagbaserade regelverken för mätning av energisortiment tills vidare måste hållas öppna för olika kostnadseffektiva lösningar när det gäller mätförfarande, kontrollförfarande, redovisningsmetoder och administrativ hantering i övrigt. Annars finns risk att allvarligt skada branschens utveckling.

Svenska Trädbränsleföreningen
Sven Hogfors, styrelsens sekreterare