Stockholm 2016-11-09

Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan. Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag

Dnr M2015/03518/Nm.

Svenska Trädbränsleföreningens medlemmar arbetar huvudsakligen med att producera trädbränsle men flera av medlemmarna är också engagerade i att bryta, förädla och distribuera torv till främst energianvändning. Föreningen har tagit del av rubricerade rapport och har följande synpunkter:

Torvutvinning

Torvutvinningens klimateffekter beror på en lång rad omständigheter före, under och efter en exploatering; t.ex. grad av dikning och vattenhållning före och efter en exploatering, torvens näringshalt, torvens nedbrytningsgrad, typ av torv, torvmarkens biodiversitet etc. Naturvårdverket har givit olika exempel med beräkningar av klimatpåverkan. Dessa exempel och beräkningar ger en viss uppfattning om hur klimatet kan påverkas men Naturvårdverkets material är alltför begränsat för att några mer övergripande slutsatser skall kunna dras. Trädbränsleföreningen anser att studierna behöver fördjupas och baseras på bättre inventering av Sveriges torvmarker.

Föreningen noterar att i många fall är en torvutvinning på redan dikad torvmark positiv för objektets klimatpåverkan. Naturvårdsverkets redovisning ger dock ingen vägledning om exploatering är företagsekonomiskt eller samhällsekonomiskt lönsam. Även om marken tidigare dikats behövs i de flesta fall en ny dikning som passar nuvarande brytningsmetoder. Om man väljer alternativet med skogsodling efter exploateringen måste också dikningen underhållas. Utfallsdikena går ofta långa sträckor över annan mark i ett flackt och av torv dominerat landskap. En positiv faktor både ekonomiskt och klimatmässigt är att skogens tillväxt efter en torvexploatering kan bli högre än före exploateringen genom att exploateringsbottnen kan ha kontakt med näringsrikare mineraljord. God skogstillväxt är positivt både för kolsänka och klimat, för konventionell skogsindustriproduktion och för energiförsörjningen.

Torvbrytning har hittills koncentrerats till stora och djupa torvförekomster för att genom stordrift få ekonomi på verksamheten. Om torvbrytningen nu skall inriktas mot redan dikad torvmark blir objekten mindre. Torvbryningen kommer då också att ekonomiskt vägas mot (konkurera med) den produktion – vanligen skog – som objekten tidigare dikats för. Lönsamheten för torvbryning kommer därför att bli mer pressad än hittills.

Torvanvändning

Torv används nu huvudsakligen till energiproduktion, som växtsubstrat/jordförbättringsmedel och som stallströ. I många fall kan torvanvändning ha klimatmässiga fördelar som bör tillvaratas. De klimatmässiga effekterna vid olika användning behöver därför belysas bättre än vad Naturvårdsverkets nu redovisar.

En begränsad inblandning av torv i trädbränsle har vanligen positiv inverkan på eldstädernas effekt och underhållskostnader genom att det motverkar beläggningar på pannväggarna.

Sammanfattning

För att torv skall få den betydelse för bättre klimat och miljö som är önskvärt behöver olika alternativ för utvinning och användning studeras mer ingående bl.a. för att få underlag till utveckling av effektivare styrmedel.

 

Svenska Trädbränsleföreningen

 

Sven Hogfors, styrelsens sekreterare    sven.hogfors@tradbransle.se   070-5433038