Category Archives: remissvar

Publicerad: 2014-05-15    

Svar till Näringsdepartementet 2014, Utredning om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84).

Svar till Näringsdepartementet 2014, Utredning om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84).

By | remissvar | No Comments

Utredning om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84).

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2014.05.15

Näringsdepartementet har skickat en remiss av betänkandet Fossilfrihet på väg. Svenska Trädbränsleföreningen har följande synpunkter:

Det är mycket positivt att utredningen visar vägar att nå ett samhälle där transportarbetet i hög grad görs utan fossila bränslen. Utredningen ger uppmärksamhet åt att 85 procent transportsektorns energianvändning är fossil (enligt EUs beräkningsmodell). Vi behöver nu tydliga politiska mål som ger drivkraft för biodrivmedel.  Svenska Trädbränsleföreningen anser att regeringens vision ”Sverige – ett land utan klimatutsläpp 2050” är fullt möjlig att nå. Delmålet om en fossiloberoende fordonsflotta är tufft men vi är eniga med utredningen i att det krävs tuffa mål för att det ska bli svenska satsningar på andra generationens biodrivmedel, där trädråvara är en viktig utgångspunkt.

Sverige är ett skogrikt land och en av våra föredalar i en framtida bioekonomi är tillgången på råvara. Sveriges energianvändning är till över 50 procent förnybar och biobränsle är det största energislaget, med totalt 130,8 TWh år 2012. Ungefär 85 procent av biobränslet har sitt ursprung i skogen, runt en procent kommer från jordbruket och resten är avfall och torv. Skogen är alltså den viktigaste svenska biobränslekällan. Det är restprodukter från industrin, men uttag av primärt skogsbränsle har också blivit en viktig kugge i energisystemet. Skogsbränslet består i första hand av grenar och toppar (grot) men en del skördas också i form av långa okvistade toppar och klena stammar. Till detta kommer skadad stamved, såsom rötskadad eller brandskadad ved.

I nuläget finns vissa möjligheter att öka uttaget av timmer och massaved i Sverige, som kan ge ökade volymer av biprodukter. Den stora potentialen finns dock framförallt i ett ökat uttag av primära skogsbränslen. Mängden avverkningsrester och biprodukter bygger dock på att de traditionella sortimenten sågtimmer och massaved avverkas. Det blir alltså inga stora skogsbränsleuttag om inte de traditionella sortimenten efterfrågas. Genom god traditionell skogsskötsel kan tillväxten öka på längre sikt, och därmed även uttagen av alla sortiment. Bioenergimarknaden har öppnat nya marknader för skogsägare och förstärkt aktiv skogsskötsel, vilket är nödvändigt för att producera högkvalitativt rundvirke. Det har också skapat verkligt värde för vissa typer av råvara (grot, röjningsvirke mm) som tidigare inte haft det.

Idag levereras drygt 23 TWh primärt skogsbränsle men det finns stora potentialer att öka uttaget från skogen. I utredningen anges att uttaget av primärt skogsbränsle kan öka med 43 TWh per år nu. På längre sikt kan ökad tillväxt ge ytterligare uttagsmöjligheter av både stamved och avverkningsrester, och därför skulle det årliga uttaget kunna öka med 72 TWh om 30-50 år. Skogforsk har använt Skogsstyrelsens senaste beräkningar (SKA-VB 08) för att ta fram egna beräkningar av potentialen och de menar att det finns en outnyttjad potential på över 45 TWh per år. Därtill finns alltid möjlighet till ökad import. Finns efterfrågan kan uttagen helt klart öka.

Svenska Trädbränsleföreningen ser även att efterfrågan av skogsbränsle minskat något under senare tid då användningen av avfall till el- och värmeproduktion ökat, liksom ökad energieffektivisering och ökad användning av spillvärme från industrin. Detta gör att tillgången till råvara för produktion av biodrivmedel är god.

Biodrivmedel är inte bara förnybara och klimatneutrala utan kan även bidra till ett minskat importberoende. Redan idag finns tillverkning av biodiesel som stammar från massabrukens restprodukt tallolja.

Svenska Trädbränsleföreningen anser att generellt verkande och långsiktiga styrmedel är att föredra. Styrmedel som ger incitament till låga växthusgaser bör främjas. Kvotplikt är bra men systemet bör ändras så att biodrivmedel med hög klimatprestanda premieras. Det är viktigt att styrmedel inte leder till att svenska varor och tjänster konkurreras ut och/eller att utsläppen flyttar utomlands. Produktionen av råvaran kräver goda villkor som ger en rimlig konkurrenssituation.

Riktade stöd kan vara motiverat i vissa fall och prispremiemodellen som presenteras bör utredas vidare. Tillsammans med andra skattemässiga justeringar leder modellen till att dieseloljan ökar i pris med cirka 2 kr/l. Det här kan bli bekymmersamt. Med ett högre dieselpris blir det mindre lönsamt att ta ut skogbränsle och då kanske biodrivmedelsproducenterna får försörjningssvårigheter. Inte för att råvara inte finns utan för att den blir olönsam att ta ut. Över en fjärdedel av kostnaderna vid GROT-uttag kan hänföras till transporter.

Förutsatt att ekonomin inte avmattas kommer förmodligen mer gods behöva transporteras. Det är positivt att utredningen tar upp möjligheterna med längre och tyngre lastbilar, men vi hade gärna sett tydligare rekommendationer här. När det gäller transporter från skogen finns ofta små möjligheter till returer och det är sällan järnväg finns inom räckhåll. Lastbilar kommer därför fortsatt vara viktiga för branschen och avstånden kommer inte minska.  Således vore det beklagligt om man skulle välja att beskatta avstånd. En kilometerskatt ger inga incitament till att byta bränsle eller minska förbrukningen. En kilometerskatt skulle fördyra vägtransporterna utan att ge några reella miljövinster eftersom det ofta saknas alternativa transportsätt. Skatten slår mot alla som är beroende av vägtransporter, och skulle inte minst drabba landsbygden.

Svenska Trädbränsleföreningen
Karin Vestlund Ekerby

Publicerad: 2014-05-12    

Svar till Näringsdepartementet 2014, om Energimyndighetens uppdragsredovisning ”Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015.

Svar till Näringsdepartementet 2014, om Energimyndighetens uppdragsredovisning ”Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015.

By | remissvar | No Comments

Energimyndighetens uppdragsredovisning ”Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015”
N2014-734-E

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2014.05.12

Svenska Trädbränsleföreningen, ST, har tagit del av rubricerade promemoria och har följande synpunkter:

I allt väsentligt finner vi promemorian och dess förslag vara bra och vill tillstyrka att förslagen genomförs.

Vi noterar att Energimyndighetens analys visar att den svenska kvotplikten för förnybar el måste höjas med 75 TWh under perioden 2016-2035 för att uppfylla intentionerna i EU, svenska målsättningen och avtalet med Norge. Syftet med elcertifikatsystemet är att på ett kostnadseffektivt sätt öka produktionen och användandet av förnybar el i enlighet dels med Sveriges nationella mål om +25 TWh sådan el 2020 jämfört med 2002 och dels ett gemensamt mål med Norge om + 26,4 TWh 2020 jämfört med 2012.

Det förslag till kvotjustering som promemorian tagit fram innebär att kvotplikten höjs med 34 TWh under 2016-2019. Under  åren 2016-2020 då kvoterna höjs som mest kan detta medföra att elkundernas kostnader ökar med 1,8 – 3,5 öre per KWh. För en villakund med årlig användning på 20 000 KWh motsvarar det 360-700 kr per år.

Med tanke på att det också innebär att Sverige då byggt ut för en inhemsk försörjning med förnybar el och minskat beroendet av omvärlden så finner ST att merkostnaden för el dessa år är väl motiverad. Detta inte minst mot bakgrund av att Centraleuropas energiförsörjning nu ser ut att bli än mer problematisk.

För våra medlemmar, trädbränsleproducenterna, är det bra att styrmedlen för utbyggnad och drift av kraftvärme och industriellt mottryck är förutsägbara och stabila. Vi vill påminna om att det finns en stor outnyttjad potential skogsbränsle (storleksordningen +50% eller +50 TWh/år). I och med att mer avfall nyttjas som bränsle så ökar den outnyttjade potentialen skogsbränsle ytterligare.

För att säkra elcertifikatsystemets styrning mot målen på både kort och lång sikt föreslår promemorian en princip för hur kvoterna skall justeras både vid den nu aktuella kontrollstationen och vid framtida kontrollstationer (vart 4.e år). Så vitt ST kan bedöma är principen för kvotjustering, så som den beskrivs i avsnitt 5.3.1., väl underbyggd och bra.

Vid genomgång av promemorian är det några detaljer som ST är oklar över. Det gäller vad som ingår i begreppet ”transaktionskostnader” respektive ”pris för nät” som används bl.a. i avsnitt 5.4 Konsekvensanalyser. En närmare beskrivning av vad dessa termer inkluderar vore på sin plats.

Svenska Trädbränsleföreningen
Sven Hogfors, styrelsen sekreterare

Publicerad: 2014-02-06    

Svar till Näringsdepartementet och Miljödepartementet 2014, om EUs förslag till på klimat- och energipolitiskt ramverk för perioden 2020-2030

Svar till Näringsdepartementet och Miljödepartementet 2014, om EUs förslag till på klimat- och energipolitiskt ramverk för perioden 2020-2030

By | remissvar | No Comments

EU:s meddelande (KOM(2014)15) med förslag på klimat- och energipolitiskt ramverk för perioden 2020-2030.

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2014.02.24

Synpunkter från Svenska Trädbränsleföreningen:

Bindande klimatmål – 40% till 2030:  Positivt men målet kan sättas högre !
27% förnybart gemensamt i EU:  Inget obligatorium för enskilda MS. Bör tas med försiktighet så att det inte tränger undan befintlig, konkurrenskraftig energiförsörjning inom EU.
Översyn energieffektiviseringspolitiken 2014- :  Motiverat !
Reform EU ETS – utsläppshandel:  Motiverat !  Fungerar inte i nuläget !
Nya nationella styrsystem för säker, konkurrenskraftig och hållbar energiförsörjning:  Motiverat !
Förslag på indikatorer för en konkurrenskraftig, säker och hållbar energiförsörjning:  Bra om det kan genomföras utan byråkratiskt krångel.
Gemensamma statsstöds-riktlinjer för miljöskydd:  Bra. Men det får inte äventyrar Sveriges väl fungerande koldioxidbeskattning  och absolut ingen ”kaskadreglering”.
Oförändrat kompensationssystem för energiintensiv industri:  Acceptabelt.
Främja försörjningstrygghet genom mer inhemsk, hållbar energi. Diversifiering:  Bra !
Politik  transportbränslen:  Behöver mer uppmärksamhet, tydligare mål och drivkrafter. Beklagligt om man skulle välja att beskatta avstånd, bättre främja alternativ som ger låga utsläpp av växthusgaser.
Skogsbrukets kolflöden:   Undvik fokusering på kolförråd i mark och stående skog. Fokusera på dynamiken i skogtillväxt och på substitutionseffekter. Mer skog kan odlas och användas i EU!!
Bioenergi:  Bioenergi ges för lite uppmärksamhet i COM:s förslag. Förtjänsterna behöver framhållas och stödjas tydligare.
Utveckling av infrastruktur:   Motiverat !

Svenska Trädbränsleföreningen
Sven Hogfors,  styrelsens sekreterare

Publicerad: 2014-01-11    

Svar på Näringsdepartementets remiss 2014, om kommissionens riktlinjer för stöd till energi och miljö

Svar på Näringsdepartementets remiss 2014, om kommissionens riktlinjer för stöd till energi och miljö

By | remissvar | No Comments

Kommissionens riktlinjer för stöd till energi och miljö.

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2014.01.31

Svenska Trädbränsleföreningen har följande synpunkter vad gäller kommissionens förslag till riktlinjer för miljö och energistöd för 2014-2020 (draft Guidelines on environmental and energy aid for 2014-2020).

Svenska Trädbränsleföreningen anser att generella och långsiktiga styrmedel är att föredra, såsom koldioxidskatt för fossila bränslen. Mer än 90 % av de globala koldioxidutsläppen år 2010 orsakades av användningen av fossila bränslen. När skogen växer binder den koldioxid från luften vilket bidrar till att minska koncentrationen av koldioxid i atmosfären. Ju bättre tillväxt och högre produktion desto mer infångad koldioxid i hela växten – inklusive rötterna, och med mer kol i växter och mark desto mindre kol (koldioxid) i luften. När träråvara används för energi återgår viss mängd koldioxid till luften som kan tas upp av nya träd, varför förnybara bränslen är koldioxidneutrala.

Vi vill även fästa uppmärksamhet på att när det gäller konkurrensen om råvara så finns det biomassa som inte har en annan användning än energiutvinning, jämför förslag i 120b och 129b. Det kan dels vara biomassa som inte har annan användning såsom exempelvis primärt skogsbränsle men det kan också vara lokala förhållanden som gör att biomassan endast kan nyttjas som energiråvara. Det vore olyckligt om detta inte framkommer i dessa riktlinjer. Ur marknadsperspektiv är en sund konkurrensens grundläggande i en marknadsekonomi. Bioenergimarknaden har öppnat nya marknader för skogsägare och förstärkt aktiv skogsskötsel, vilket är nödvändigt för att producera högkvalitativt rundvirke. Det har också skapat verkligt värde för vissa typer av råvara (grot, röjningsvirke mm) som tidigare inte haft det.

Svenska Trädbränsleföreningen
Karin Vestlund Ekerby

Publicerad: 2013-12-13    

Svar på Landsbygdsdepartemetets remiss Dnr L/2013/2971/LB, virkesmätning

Svar på Landsbygdsdepartemetets remiss Dnr L/2013/2971/LB, virkesmätning

By | remissvar | No Comments

Konsekvensbedömning av förslag till ny lagstiftning om virkesmätning.

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2013.12.13

Landsbygdsdepartementet har remiterat en Promemoria daterad 2013-11-07 från Skogsstyrelsen med rubrik ”Komplettering av Uppdrag om förslag till ny lagstiftning om virkesmätning, medelande 2013:2”. Promemorian innehåller en ”förtydligad kostnadsberäkning för att kvantifiera administrativa kostnader för företag till följd av skyldigheter som föreslås i lagstiftningen”.

Svenska Trädbränsleföreningen har följande synpunkter vad gäller mätning av primärt skogsbränsle i första handelsledet:
1.
Vi anser att kostnadsökningarna på grund av lagstiftningen inte inskränker sig till administrativa kostnader såsom promemorians beräkningar förutsätter.
I nuläget kan enkla mätmetoder användas som ger för parterna tillräcklig mätnoggrannhet med hänsyn tagen till det relativt låga värdet per vikt eller volym för primärt skogsbränsle. Skogsstyrelsens kostnadsberäkning tar inte hänsyn till detta och det leder till att lagstiftningen kan komma att förorsaka höga kostnader för ändrad mätmetodik som inte är fysiskt eller affärmässigt motiverat.
2.
Promemorian utgår från att mängden virke för energiändamål utgör 8 % av totala mängden virke som omfattas av förslaget till ny lag. Primärt skogsbränsle utgörs av toppar, grenar, rundvirke och stubbar och de volymer som produceras, handlas och mäts i Sverige motsvarar ca 10 miljoner m3fub vilket är betydligt mer än 8 %, vilket framgår av vår leveransstatistik för 2012, som gjorts på uppdrag av Energimyndigheten. Den omfattar enbart de 56 största svenska producenterna. För en närmare uppfattning om fördelning av bränsletyper och producenter hänvisar vi till de underlag som vi årligen lämnar till Energimyndigheten för statistikändamål.
3.
Promemorian bedömer att totala antalet företag som köper primärt skogsbränsle i första affärsledet är färre än 120 företag. Vi anser detta vara en kraftig underskattning. Vi uppfattar att promemorian förbisett eller missbedömt antalet lokala skogsbränsleentreprenörer som köper skogsbränsle lokalt och levererar till lokala panncentraler.
Vi anser att det behövs två saker för att komma rätt med denna bedömning: 1) Att begreppet ”industriell skala” definieras så att det går att använda operativt och i den statistiska bearbetningen.
2) Att Energimyndighetens nya totalinventering av branschföretag läggs till grund. Den beräknas komma med uppgifter för 2013 i senare hälften av 2014.
4.
Lokala och mindre skogsbränsleentreprenörer och lokala panncentraler utgör en stor och i sammanhanget kritisk del av branschen. Genom korta transportavstånd, enkel teknik, enkel logistik och enkel administration är de en mycket resurseffektiv del av branschen som förväntas få en fortsatt positiv utveckling. Lag, förordning och föreskrifter måste få en utformning som inte hindrar en sådan samhällsnyttig utveckling. Promemorian tangerar frågeställningen bl.a. på sid 3: ” kan innebära förändringar i logistiken…” men kommer inte till någon konsekvensbedömning.

Vi ifrågasätter inte att de mindre, lokala marknadsaktörerna skall omfattas av den nya lagstiftningen men anser att regelverket måste utformas så att enkla mätmetoder med rimliga kontrollförfaranden kan tillämpas.
Exempelvis är volymmätning av flis på tippflak eller i balja/container (”skeppmätning”) en vanlig mätmetod i denna del av branschen.  När dessa mätningar skall kontrollmätas kan problem uppstå. Om baljan/containern kan ställas åt sidan så kan kontrollen utföras senare. Men om det inte är tekniskt eller ekonomiskt möjligt så uppstår problem. Samma sak gäller för laster som skall tippas. Vid kontroll kan hela ekipage tvingas bli stillastående.

En avgörande faktor för kostnaden av kontrollerna är vilken kontrollfrekvens som krävs. SDC bestämmer kontrollfrekvens utan hänsyn till varans värde. Kontrollfrekvensen bestäms med hänsyn till mätvärdenas spridning och här saknar SDC i dag underlag till sådana beräkningar för energisortimenten. Det innebär att de ekonomiska konsekvenserna av kontrollverksamhet för energisortimenten inte nu kan bedömmas.

Sammanfattning

Svenska Trädbränsleföreningen finner, enligt ovan, att det finns oklarheter och brister i konsekvensbeskrivningen för energisortimenten som behöver klaras ut.
Svenska Trädbränsleföreningen anser därför att de lagbaserade regelverken för mätning av energisortiment tills vidare måste hållas öppna för olika kostnadseffektiva lösningar när det gäller mätförfarande, kontrollförfarande, redovisningsmetoder och administrativ hantering i övrigt. Annars finns risk att allvarligt skada branschens utveckling.

Svenska Trädbränsleföreningen
Sven Hogfors, styrelsens sekreterare

Publicerad: 2013-09-16    

Svar på Näringsdepartemetets remiss Dnr N2013/2837/E, energieffektivisering

Svar på Näringsdepartemetets remiss Dnr N2013/2837/E, energieffektivisering

By | remissvar | No Comments

Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige.

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2013.09.16

Svenska Trädbränsleföreningen har fått rubricerade promemoria på remiss och vi har följande synpunkter.

När det gäller större företag ansluter vi oss till de synpunkter som lämnas av Skogsindustrierna:
– Det svenska intensitetsmålet uppfyller kraven i direktivet och är väl utformat för en växande energiintensiv industri i Sverige.
– Förslaget – att i Sverige använda en alternativ strategi i stället för kvotplikt – är bra.
– Det nuvarande incitamentssystemet för energieffektivisering i energiintensiv industri, PFE, upphör snart. Eftersom tiden är knapp hade det varit bra om promemorian hade presenterat förslag till ett nytt system anpassat till direktivet.
– Viktigt att administration knuten till Energi- och Miljöledningssystem inte ökar till följd av promemorians förslag.
– Företag som inte har Energi- eller Miljöledningssystem bör tillåtas använda ackrediterade experter från det egna företaget.
– Kostnads-nyttoanalyser som krävs vid uppförande av ny industrianläggning eller vid uppgradering av befintlig anläggning skall anses uppfyllda genom redovisningen i miljötillståndsansökan.

När det gäller mindre företag har vi följande synpunkter:
– Det är önskvärt att aktiviteten med energikartläggningar ökar. Energimyndighetens system med Energikartläggningscheckar är bra och regeringen bör säkra ett ökat ekonomiskt stöd till detta fram till 2020.
– De som ger råd om energieffektivisering behöver förutom energikunskap även ha kunskap om hur ändrad energianvändning påverkar den aktuella produktionen, produktionsresultatet och ekonomiska utfallet.
– Det är angeläget att informera om olika insatsmedels energiprofil.

Svenska Trädbränsleföreningen
Sven Hogfors,  styrelsens sekreterare.

Publicerad: 2013-09-15    

Svar på Landsbygdsdepartementets remiss 2013 Dnr L/2013/1377/LB , virkesmätning

Svar på Landsbygdsdepartementets remiss 2013 Dnr L/2013/1377/LB , virkesmätning

By | remissvar | No Comments

Förslag till ny lagstiftning om virkesmätning.

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2013.09.15

Svenska Trädbränsleföreningen har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerade förslag och vi vill framföra följande.

Förslag till virkesmätningslag
Vi noterar att i meddelandets sammanfattningen nämns det som hittills varit lagens huvudsyfte: Att skydda den svagare parten i virkesaffärer (det vill säga skogsägare som inte har stor vana eller kompetens för sådana affärer). I lagförslagets första stycke sägs att syftet nu är att ge säljare och köpare jämbördiga möjligheter att bedöma rimligt vederlag för försålt virke. Vi känner tveksamhet till hur ”jämbördiga möjligheter” skall förstås när kompetensen på mätning och affärstolkning är så olika hos t.ex. en medelstor skogsägare och en professionell uppköpare.
Vi anser i övrigt att intentionerna i lagförslaget , bl.a. att nu alla sortiment skall omfattas av lagen, är bra. Detta framförde vi även vid de inledande mötena på Skogsstyrelsen för flera år sedan.
Vi noterar att inget sägs i lagen om hur och med vilken kvalitet som mätning skall ske. Dessa frågor är helt hänvisade till förslaget till virkesmätningsförordning. I lagen noteras enbart att med virkesmätning avses bestämning av virkets  kvantitet och lämplighet för avsedd användning.

Förslag till virkesmätningsförordning
1§.
Det stadgas att Lag och Förordning enbart gäller för mätning av virke i första handelsledet (”inte tidigare sålts”) och för virke som är avsett för förädling eller energiproduktion i industriell skala. Här finns två svårigheter: Vad är industriell skala t.ex. vid energiproduktion samt att man inte alltid vet vad råvaran skall användas till. Det senare gäller till exempel det som blir vrak från industrisortiment och en del rundved av löv.

Det är enbart i denna paragraf som ”lagstiftningens krav på noggrannhet” nämns och då enbart i allmänna ordalag. Om man med lagstiftning förstår enbart vad som sägs i lag och förordning så finner vi att kravet på noggrannhet är vad som står i lagförslaget om ”jämbördig möjlighet” och det finner vi enligt vad som tidigare sagts vara svårt att avgöra.

Allmänt
Eftersom så lite sägs i förslagen till lag och förordning om olika kvalitets-krav på mätningen så räknar vi med att det kommer senare i förslag till föreskrifter. Vi vill därför redan här ge en del synpunkter på kvalitetskrav på virkesmätning.

Kvalitet och kostnadseffektivitet i virkesmätning
För att skydda i första hand ”den svagare parten” men även köparen och konkurrenskraften hos svenska skogsprodukter så är det angeläget att virkesmätning inte blir mer kostsam än omständigheterna motiverar.
Lokala försörjningssystem med skogsbränsle direkt från lokala skogsägare till lokala värmecentraler är oftast mycket resurseffektiva (bl.a. låga logistikkostnader) och med goda hållbarhetsegenskaper i övrigt och de bör därför inte försvåras av mätningsbestämmelser. I sådana flöden kan man som regel mäta flisvolym i skeppa och ibland finns även möjlighet till vägning med våg inbyggd i kran eller bil. Sådana relativt enkla mätförfaranden bör inte försvåras av nya föreskrifter. I lokala system är det ofta lastbilsförarna som mäter på uppdrag av säljare och köpare och kraven på sådan mätning bör utformas på rimligt sätt.
När det gäller kostnadseffektivitet är det viktigt att ställa krav på mätnoggrannhet i relation till värdet på den mätta varan. Högvärdigt sågtimmer kan t.ex. mätas med större noggrannhet och tåla högre kostnad än vad som är motiverat för energisortiment.

Svenska Trädbränsleföreningen
Sven Hogfors, styrelsens sekreterare

Publicerad: 2013-08-30    

Brev till Oettinger 2013, hållbarhetskriterier

Brev till Oettinger 2013, hållbarhetskriterier

By | remissvar | No Comments

Comments to the draft Directive on sustainability criteria for solid and gaseous biomass…used in heating…, August 2013.

 

Commissioner Gunter Oettinger
Cc Head of Cabinet Michael Hager

 

Dear Commissioner Oettinger

 

The Swedish Wood-fuel Association has over the last years had some contacts with your staff concerning the expected Directive. We appreciate that there is now a draft presented and that many details now are better than what we have heard about earlier.
We have taken part of the comments that Swedish forest owners have sent to you and give our support to that. We want to add the following comments.

General.
Most EU-counties already have a well-functioning regulation for sustainability in forestry. It is adjusted to local physical and legislative circumstances and also to the process of Forest Europa. At the same time there is a need for EU-wide sustainability criteria to facilitate biomass trade within the EU and with third countries. A Directive has to find solutions to these different aspects. We want to point out some problems that we think is not solved in a satisfactory way.

Forest Management requirements.
Article 3(7) states that primary forest biomass shall be obtained from sustainably managed forests in line with international principles and criteria about sustainable yields, biodiversity and carbon stock.
Article 3(8) states that the Commission shall establish the operational requirements, size threshold, and appropriate proof of evidence to determine which forest holdings shall be covered by paragraph (7).
To avoid undue economic burden it is stated through 2(i) and 3 that installations under 1 MW el. power or 2,5 MW heat do not need to show fulfillment of the sustainability criteria.
What are so far missing are the above mentioned requirements about forest holding size that – because of undue economic burden – shall be excluded from the requirement to show fulfillment of sustainable forest management.
The cost of showing fulfillment for instance by means of an independently certified and audited management plan is above the possible net income from forest biomass for energy for forest holdings under approximately 100 hectares. This shall be paid attention to together with the fact that an average EU forest holding is less than 10 hectares.
There is in the suggested Directive not mentioned (as earlier) any requirement for management plans but “management requirements”. That is a step forward.
We regard “management plan” as a pure tool for the owner to plan for his forest business with regard to legislation, market, business efficiency and to other intentions of the owner. The plan is a plan and no proof of what is actually performed and even less of what is achieved. There is absolutely no argument for require- ring a plan if the objective is to control what is actually happening with regard to biodiversity, carbon stock and growth of the forest. If these objectives shall be monitored and controlled the most efficient way is through national inventories and direct legislative requirements about results of operations – not about the planning of operations. In detail governmentally planed economizing with nature resources is nothing to strive for. Private and business planning has so far resulted in steadily growing forest resources in Europa.
In Sweden, about twenty years ago, we tried and got bad experience from legislative requirements for specified types of management plans. It leads to governmental responsibility for what thousands of owners are forced to do in detail. The government can in practice not take on and handle that responsibility.

Large biomass suppliers.
The members of Swedish Wood-fuel Association are mainly “large biomass suppliers”. Our 25 members stand for more than 80% of the solid wood-fuel on the open Swedish market. They are pulp industries, sawmills, forest owner associations, the state forests and independent forest operation entrepreneurs.
In the Commission Staff Working Document it is written: “The land criteria and forest management requirement may also be applied to large biomass suppliers in order to avoid risks of leakage to non-regulated sectors although this may increase administrative burden for these suppliers.” This will create an impracticable situation for both smaller forest holdings principally excluded from the requirement to show fulfillment of the sustainability criteria – and to the large biomass suppliers that the smaller primary producers deliver to. It is to observe that this constellation stand for the major total flow of energy biomass to the market.
Our conclusion is that those primary producers that will principally be excluded from requirement to show fulfillment – must be so independently of through home they deliver to end use.

“Resource efficiency”.
In Article 4(2) it is stated that “In order to limit competition for raw material use, Member States may give preference to biomass feedstock for energy production that does not have a high economic value for other uses.”
We can see no good arguments for limiting competition between different uses of raw material. If an undesired and unintended distortion of market forces is present the correction ought to be done in the financial support scheme that causes the distortion.

Swedish Wood-fuel Association
Sven Hogfors
Secretary General

Publicerad: 2009-09-17    

Svar på Energimyndighetens remiss 2009, hållbarhetskriterier

Svar på Energimyndighetens remiss 2009, hållbarhetskriterier

By | remissvar | No Comments

UTKAST HÅLLBARHETSKRITERIER. FÖRSLAG PÅ IMPLEMENTERING I SVERIGE AV KRITERIER ENLIGT ”RED”.

SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN  2009.09.17

Svenska Trädbränsleföreningen har haft mycket begränsad tid för att besvara remissen eftersom vi varit upplåsta i arbete med CENs mandat från EG-kommissionen om europeisk standard för hantering av REDs hållbarhetskriterir.
Vi måste därför koncentrera oss på de avsnitt som närmast berör våra medlemmars verksamhet. Våra medlemmar är de ca tjugo största producenterna och leverantörerna av trädbränsle i Sverige.

Så vitt vi känner till används för närvarande ingen trädråvara till kommersiell framställning i Sverige av de flytande och gasformiga biodrivmedel (och andra flytande biobränslen?) som hållbarhetskriterierna nu skall tillämpas på. Kommissionen är emellertid mycket angelägen om att få fart på andra generationens biodrivmedel och satsar mycket på denna utveckling där trädråvara är en viktig utgångspunkt. I december skall Kommissionen komma med förslag på eventuell utvidgning till andra användningsområden och det föreligger indikationer på att Kommissionen vill utvidga tillämpningen av kriterierna även på fasta bränslen till produktion av bl.a. värme och el. Eftersom dessa användningsområden är de viktigaste för våra medlemmar är Kommissionens ställningstagande i december av största vikt för oss.

Vi koncentrerar våra synpunkter till avsnitt 5 och 6 om implementeringen i Sverige men vill först framhålla vikten av vad som anges i uppdraget från regeringen till Energimyndigheten: En central utgångspunkt ska vara Sveriges förutsättningar att nå målen på ett kostnadseffektivt sätt. Målsättningen att minska regelbördan och de administrativa kostnaderna inte minst för små och medelstora företag skall beaktas.
Genom känslighetsanalys skall betydelsen av alternativ utformning av reglerna illustreras.

I det följande följer vi i stort dispositionen i avsnitt 5 och 6 om implementering i Sverige.

5.1.1
Här framhålls ånyo kravet på att minska regelbördan inte minst för små och medelstora företag. Till dessa kategorier hör ”primärproducenterna” det vill säga jord- och skogsbrukare samt de som köper och/eller driver ut energiråvaran, det vill säga våra medlemsföretag.

Vi vill här framhålla att av de drygt tio hållbarhetkriterierna (växthusgasutsläpp, naturskog, lagligt naturskydd, övriga reservat, naturlig gräsmark, ej naturlig gräsmark, våtmarker, kontinuerlig beskogning, gles beskogning, torvmark samt jordbrukshävd) så berör samtliga jord- och skogsbruk.  Alla utom det första berör dessutom enbart jord- och skogsbruket. Oavsett vem som bär ansvar för rapportering, verifiering, granskning etc. så måste de flesta uppgifterna som rör förhållanden ute i de brukade markerna –  och som krävs som underlag för bedömning och kontroll – således komma från det primära jord- och skogsbruket. Detta gäller inte minst de kritiska uppgifterna om förhållandena i januari 2008 samt i de flesta fall även uppgifter om var på fastigheterna som bioråvaran skördats (denna uppgift är avgörande för vilka av kriterierna som gäller i det aktuella fallet). Var man än väljer att lägga ansvaret för hantering och säkring av uppgifterna så är det alltså ändå från jord- och skogsbrukarna som de i stor utsträckning skall inhämtas och säkerställas. Den administrativa bördan blir därför oerhört stor på dessa småföretag och den blir knappast mindre i nästa led (våra medlemsföretag).

En del viktiga uppgifter kan i många fall enbart lämnas av jord- skogsbrukaren. Det kan som redan nämnts gälla brukningsformen i januari 2008 eller var på fastigheten som de självverksamma hämtat ett visst råvaruparti. Eftersom viktiga delar av erforderliga uppgifter sålunda kan fås enbart från brukarna går det inte att motivera en komplicerad kontrollhierarki i de följande leden (”det som kommer ut ur systemet blir inte bättre än det som matats in”). Det måste således i grunden finnas en tillit till de uppgifter som lämnas. Dokumentationshantering och kontrollhierarki så som de skisseras i förslagen är synnerligen kostsamma och följaktligen inte en kostnadseffektiv lösning.

På uppdrag av Kommissionen arbetar CEN/TC 383 med Europeisk standard för uppföljning av REDs hållbarhetskriterier. Arbetet präglas av system lämpliga för mer storskaliga flöden. På något sätt skall i arbetet framhållas att de föreslagna systemen inte kan tillämpas i småskaliga och lokala flöden. Det skulle leda till orimlig byråkrati och orimliga kostnader.
Det rör sig ännu bara om internt arbetsmaterial men det bör bli offentligt när det lämnas till nationella standardiseringsorgan m.fl. runt den 1 oktober. Materialet kommer att visa den otroliga omfattningen av den dokumentation som kommer att krävas för att uppfylla REDs krav bokstavstroget. Vilka lösningar som kan tänkas för småskalig och lokal verksamhet kommer sannolikt inte att utvecklas i CEN-projektet.

Vi ser här ett allvarligt problem: Många säger sig vilja värna om småskalig verksamhet (som Regeringen) men ingen tar itu med hur det skall ske. Mycket talar för att lokal användning av bioenergi kommer att ha goda klimat- och energisparegenskaper och vara konkurrenskraftig. Det vore därför mycket olyckligt om den stoppas på grund av regelbördan.

5.1.3

Energimyndigheten framhåller att i Sverige lagfästa förbud enligt REDs hållbarhetskriterier riskerar att resultera i inlåsningseffekter i den svenska markanvändningen. Vi instämmer i detta men vill samtidigt framhålla att vi riskerar inlåsningseffekter även vid andra lösningar.
Som alternativ till lagstadgade förbud föreslår utredarna att marknadens aktörer åläggs skyldigheter och ansvar att säkerställa att råvaran till bränslet producerats i enlighet med direktivets krav. Det ger ett starkt sektorsansvar liksom i övrigt i den svenska skogsnäringen. Detta är gott och väl bortsett från de kostnader för näringen som ”självkontrollen” drar med sig.

När statsmakterna slipper kostnaderna för kontrollapparaten är det rimligt att de i stället hjälper näringen med de lösningar som kan underlätta självkontrollen. En del av uppföljningen av kriterierna ställer höga krav på specialkompetenser. För att nå kostnadseffektivitet i sådant arbete krävs någon form av stordrift så att kompetenserna kan användas kostnadseffektivt. Här kan statsmakterna stötta näringen. (Se även vårt förslag på sista sidan.)
I detta sammanhang bör noteras att det är svenska staten som bär ansvar för att landet skall klara sina klimatpolitiska åtaganden.

5.2.1

Här återkommer frågan om kontrollfunktionen. Utredarna anger två möjliga lösningar: Myndighet beslutar om godkännande av inrapporterade förhållanden eller begär in aktörens bevis för att kriterierna är uppfyllda (det är inte helt lätt att se skillnaderna!).
Utredarna föreslår den senare lösningen vilket ökar arbetet med självkontroll och sänker statsmaktens kostnader.

5.3.1

Utredarna föreslår en ny Lag om hållbarhetskriterier innehållande kriterierna, vad som är hållbar energi, bestämmelser om rapportering och bestämmelser om vilka aktörer som är rapporteingsskyldiga. Vidare föreslås att en tillsynsmyndighet utses. Utredarna finner att Energimyndigheten är lämplig tillsynsmyndighet och att Skatteverket bör ha hand om frågorna kring RED-relaterade incitament typ skattelättnad. Vi utgår från att noll i koldioxidskatt på bioenergi inte är ett RED-relaterat incitament i form av skattelättnad utan en obefintlig skatt eftersom relevant skattegrund saknas.

6.2

Utredarna föreslår nu rapporteringsskyldighet för aktörer som:
– Levererat flytande eller gasformiga biodrivmedel till försäljningsställe för slutförbrukare.
– I näringsverksamhet använt flytande biobränsle till värme eller kyla
– Använt flytande biobränsle för elproduktion

Vidare föreslås att enskilda aktörer som använder de aktuella bränslena i näringsverksamhet inte behöver vara rapporteringsskyldiga. Vidare sägs att aktörer som åtnjuter skattebefrielse skall visa att de uppfyller kriterierna. Vi har inte hunnit sätta oss in i hur dessa förslag verkar och måste nu avstå från att kommentera dem. Förhoppningsvis kan de inledningsvis nämnda känslighetsanalyserna underlätta förståelsen för detta.

Utredarna noterar att kunskapen om huruvida hållbarhetskriterierna är uppfyllda normalt finns i början av produktionskedjan vilket vi reda framhållit och kommenterat vid 5.1.1.

Vi finner därför enligt tidigare att kontrollhierarkin med såväl godkända certifieringssystem som oberoende granskare är överambitiös och inte kostnadseffektiv. Om man inte litar på jord-/skogsbrukarnas och de ekonomiska operatörernas primära uppgifter så går det inte att komma vidare hur man än bygger ut kontrollapparaten.

Vi vill understryka vikten av det som sägs om vidare utredning om det är möjligt att rapporteringsskyldigheten undantas för aktörer som använt eller levererat en liten bränslemängd

6.6.3

Vi har redan nämnt att förslag till systemstandard som Kommissionen beställt kan finnas tillgänglig runt första oktober. Den kommer då att illustrera frågornas komplexitet om man inte anstränger sig till det yttersta för att förenkla uppföljningen.

En tanke bakom standarden är att man skall kunna följa den om man av olika anledningar inte vill ansluta sig till någon av de på marknaden etablerade certifieringssystemen.

6.8

Vi noterar med tillfredsställelse vad utredarna säger om att ackrediteringskravet för små aktörer kan innebära en stor kostnad vilket bör beaktas vid frågan om undantag från rapporteringsskyldighet.

6.10

Här nämns bl.a. att det behövs betydande stöd till aktörer.

Vi vill i det sammanhanget ta upp ett förslag till påtaglig hjälp för alla som kommer att vara involverade i kriterieuppföljningen såväl i näringslivet som i statsmakten:

Kriteriet 17.3 c ii  ”Icke naturlig gräsmark med stor biologisk mångfald

Vi uppfattar att gräsmarker/betesmarker som mer eller mindre tagits ur bruk på grund av dålig lönsamhet utgör Europas största resurs för att producera mer biomassa (tillsammans med dåligt utnyttjad skogsmark). För att uppnå både effektivt skydd och vård av de gräsmarker som kommer att definieras ha hög biologisk mångfald och ett effektivt utnyttjande av övriga gräsmarker är det angeläget att de marker som skall åtnjuta skydd får en tydlig och lättidentifierad avgränsning.

Standardiseringsarbetet vid CEN visar redan att det inte finns någon möjlighet för den enskilde brukaren att avgöra frågan. Troligen kommer inte heller kompetensen hos en genomsnittlig ackrediterad certifierare att klara detta. Det behövs sannolikt specialkompetens.

Här kan statsmakterna göra en kostnadseffektiv insats genom att med specialister låta inventera och detaljerat lägga in på kartor var Sveriges icke naturliga gräsmarker med hög biodiversitet är belägna. Eftersom det är situationen i januari 2008 som är utslagsgivande finns det ytterligare anledning att på ett högeffektivt sätt hjälpa näringslivet med denna detaljerade uttolkning av direktivets skrivning. (Definitionen skall presenteras av Kommissionen i december. Det finns alltså lite tid till förberedelser.)

En sådan av statsmakterna genomförd och bekostad åtgärd kan leda till både effektivt skydd och effektiv produktion. Utan tydlig praktisk vägledning riskera vi att kunskapsbrist och osäkerhet lägger en död hand över dessa marker som då sakta men säkert växer igen med ogräs, buskar och improduktiv skog. (Vi bifogar en engelsk text om detta som använts i vårt EU-arbete.)

Svenska Trädbränsleföreningen, 105 33 Stockholm. 08-7875904

Sven Hogfors
Styrelsens sekreterare och verkställande ledamot