Utredning om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84).
SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN 2014.05.15
Näringsdepartementet har skickat en remiss av betänkandet Fossilfrihet på väg. Svenska Trädbränsleföreningen har följande synpunkter:
Det är mycket positivt att utredningen visar vägar att nå ett samhälle där transportarbetet i hög grad görs utan fossila bränslen. Utredningen ger uppmärksamhet åt att 85 procent transportsektorns energianvändning är fossil (enligt EUs beräkningsmodell). Vi behöver nu tydliga politiska mål som ger drivkraft för biodrivmedel. Svenska Trädbränsleföreningen anser att regeringens vision ”Sverige – ett land utan klimatutsläpp 2050” är fullt möjlig att nå. Delmålet om en fossiloberoende fordonsflotta är tufft men vi är eniga med utredningen i att det krävs tuffa mål för att det ska bli svenska satsningar på andra generationens biodrivmedel, där trädråvara är en viktig utgångspunkt.
Sverige är ett skogrikt land och en av våra föredalar i en framtida bioekonomi är tillgången på råvara. Sveriges energianvändning är till över 50 procent förnybar och biobränsle är det största energislaget, med totalt 130,8 TWh år 2012. Ungefär 85 procent av biobränslet har sitt ursprung i skogen, runt en procent kommer från jordbruket och resten är avfall och torv. Skogen är alltså den viktigaste svenska biobränslekällan. Det är restprodukter från industrin, men uttag av primärt skogsbränsle har också blivit en viktig kugge i energisystemet. Skogsbränslet består i första hand av grenar och toppar (grot) men en del skördas också i form av långa okvistade toppar och klena stammar. Till detta kommer skadad stamved, såsom rötskadad eller brandskadad ved.
I nuläget finns vissa möjligheter att öka uttaget av timmer och massaved i Sverige, som kan ge ökade volymer av biprodukter. Den stora potentialen finns dock framförallt i ett ökat uttag av primära skogsbränslen. Mängden avverkningsrester och biprodukter bygger dock på att de traditionella sortimenten sågtimmer och massaved avverkas. Det blir alltså inga stora skogsbränsleuttag om inte de traditionella sortimenten efterfrågas. Genom god traditionell skogsskötsel kan tillväxten öka på längre sikt, och därmed även uttagen av alla sortiment. Bioenergimarknaden har öppnat nya marknader för skogsägare och förstärkt aktiv skogsskötsel, vilket är nödvändigt för att producera högkvalitativt rundvirke. Det har också skapat verkligt värde för vissa typer av råvara (grot, röjningsvirke mm) som tidigare inte haft det.
Idag levereras drygt 23 TWh primärt skogsbränsle men det finns stora potentialer att öka uttaget från skogen. I utredningen anges att uttaget av primärt skogsbränsle kan öka med 43 TWh per år nu. På längre sikt kan ökad tillväxt ge ytterligare uttagsmöjligheter av både stamved och avverkningsrester, och därför skulle det årliga uttaget kunna öka med 72 TWh om 30-50 år. Skogforsk har använt Skogsstyrelsens senaste beräkningar (SKA-VB 08) för att ta fram egna beräkningar av potentialen och de menar att det finns en outnyttjad potential på över 45 TWh per år. Därtill finns alltid möjlighet till ökad import. Finns efterfrågan kan uttagen helt klart öka.
Svenska Trädbränsleföreningen ser även att efterfrågan av skogsbränsle minskat något under senare tid då användningen av avfall till el- och värmeproduktion ökat, liksom ökad energieffektivisering och ökad användning av spillvärme från industrin. Detta gör att tillgången till råvara för produktion av biodrivmedel är god.
Biodrivmedel är inte bara förnybara och klimatneutrala utan kan även bidra till ett minskat importberoende. Redan idag finns tillverkning av biodiesel som stammar från massabrukens restprodukt tallolja.
Svenska Trädbränsleföreningen anser att generellt verkande och långsiktiga styrmedel är att föredra. Styrmedel som ger incitament till låga växthusgaser bör främjas. Kvotplikt är bra men systemet bör ändras så att biodrivmedel med hög klimatprestanda premieras. Det är viktigt att styrmedel inte leder till att svenska varor och tjänster konkurreras ut och/eller att utsläppen flyttar utomlands. Produktionen av råvaran kräver goda villkor som ger en rimlig konkurrenssituation.
Riktade stöd kan vara motiverat i vissa fall och prispremiemodellen som presenteras bör utredas vidare. Tillsammans med andra skattemässiga justeringar leder modellen till att dieseloljan ökar i pris med cirka 2 kr/l. Det här kan bli bekymmersamt. Med ett högre dieselpris blir det mindre lönsamt att ta ut skogbränsle och då kanske biodrivmedelsproducenterna får försörjningssvårigheter. Inte för att råvara inte finns utan för att den blir olönsam att ta ut. Över en fjärdedel av kostnaderna vid GROT-uttag kan hänföras till transporter.
Förutsatt att ekonomin inte avmattas kommer förmodligen mer gods behöva transporteras. Det är positivt att utredningen tar upp möjligheterna med längre och tyngre lastbilar, men vi hade gärna sett tydligare rekommendationer här. När det gäller transporter från skogen finns ofta små möjligheter till returer och det är sällan järnväg finns inom räckhåll. Lastbilar kommer därför fortsatt vara viktiga för branschen och avstånden kommer inte minska. Således vore det beklagligt om man skulle välja att beskatta avstånd. En kilometerskatt ger inga incitament till att byta bränsle eller minska förbrukningen. En kilometerskatt skulle fördyra vägtransporterna utan att ge några reella miljövinster eftersom det ofta saknas alternativa transportsätt. Skatten slår mot alla som är beroende av vägtransporter, och skulle inte minst drabba landsbygden.
Svenska Trädbränsleföreningen
Karin Vestlund Ekerby