Remissvar från Svenska Trädbränsleföreningen avseende Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016, Fi2015/1733.
SVENSKA TRÄDBRÄNSLEFÖRENINGEN 2015.04.28
Finansdepartementet har skickat en remiss av Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016. Svenska Trädbränsleföreningen har följande synpunkter:
Det som tydligt skulle stärka möjligheterna för en fortsatt ökning av biodrivmedel i Sverige är långsiktiga spelregler som skapar möjlighet för de företag som vill investera i en utökad produktion. De framtida affärsmöjligheterna finns i att bryta fossilberoendet. En sammanhållen politik där förnybara råvaror gynnas, för ett hållbart samhälle med minsta möjliga klimatbelastning behövs. Ett resurseffektivt och biobaserat samhälle, där fossila och andra resurskrävande material ersätts av bioråvara ger stor klimatnytta. Vi behöver använda mer av vår förnybara skogsråvara. För att nyttja de investeringar och den miljöpåverkan som produktionen av dagens transportflotta redan gett upphov till är det bra att arbeta för förnybara drivmedel som kan används i dagens bilar och i dagens distributionssystem.
Regeringen hävdar att dess ambition är att ge långsiktigt hållbara villkor för biodrivmedel. I så fall bör den svenska regeringen fortsätta använda koldioxidskatt enligt principen att förorenaren ska betala. För att bekämpa klimatförändringarna finns ingen orsak att ge fördelar för fossila bränslen, däremot bör förnybara energikällor främjas. Det framgår även av Lissabonfördraget att utvecklingen av nya och förnybara energikällor ska främjas (artikel 194.1.d). Sveriges skattelinje har varit mycket framgångsrik och lett till att vi ligger bäst till inom EU när det gäller förnybara bränslen i trafiken.
Svenska Trädbränsleföreningen anser att samma klimatmässiga styrning bör tillämpas oavsett energislag. Nu lagt förslag ger tyvärr ökade skillnader i kostnaden för utsläpp av koldioxid mellan företag inom utsläppshandeln och företag utanför. Även vad gäller drivmedel förekommer skevheter. Det hade varit bättre om koldioxidskatten höjts för drivmedel och inte energiskatten som nu föreslås, och i varje fall bör energiskatt på fossil gas som används som drivmedel införas.
EU-rättens statsstödsregeler sätter inga begränsningar i hur lite skatt som behöver tas ut på förnybara drivmedel. EUs statsstödsregler anger att det ska råda ungefärlig prisparitet mellan fossila och förnybara drivmedel. Den svenska skattenedsättningen har godkänts av EU. Den ska visserligen ses över med jämna mellanrum, men EU-kommissionen har inte haft synpunkter på att det förnybara är överkompenserat i Sverige i dag. EU tvingar således inte Sverige att höja skatten på förnybart.
Finansministern tillstår (Dnr Fi2015/2131) att styrmedlen för biodrivmedel under senare år inte varit tillräckligt långsiktiga och stabila för att få igång nödvändiga investeringar på området. Arbete ska därför pågå för att ta fram förslag till nya styrmedel som bättre ska tillfredsställa EUs statsstötsregler och ge långsiktigt goda villkor för hållbara biodrivmedel. Det låter ju bra men varför då lägga fram detta förslag. Ett förslag som inte kommer att ge några klimatvinster. Avsikten med förslaget är att åtgärda överkompensation för låginblandad etanol och E85. Samtidigt tillstår finansministern att ED95 inte överkompenseras. I remissen finns dock inget undantag för ED95, vilket är besynnerligt.
Frågan är även på vilket sätt E85 överkompenseras? Det är inte logiskt att räkna eventuell överkompensation på de priser som rådde i genomsnitt för fossildrivmedel under 2014. Varför ska någon som använder etanol 2016 betala för att någon annan möjligen betalade för lite två år tidigare? Med dagens priser är etanol knappast överkompenserat jämfört med bensin. Och vilka signaler sänder detta resonemang till producenter av etanol? Under 2016 kommer förbrukningen av E85 sannolikt helt försvinna, om inte priserna på de fossila bränslena av marknadsskäl skulle öka dramatiskt. Vem vågar satsa på produktion av förnybara bränslen med sådana förutsättningar?
Det är bra att regeringen insett att det svenska jord- och skogsbruket lever i en utsatt konkurrenssituation, och att näringarna i helhet bör kompenseras för den höjning som görs av energiskatten på dieselbränsle 2016. Men vilken kompensation finns om näringen använder förnybara bränslen istället? Nu liggande förslag tycks missgynna biodiesel. Och hur påverkas konkurrenssituationen längre fram i kedjan? Varken jord- eller skogsbruk kan gynnas av att livsmedels- och skogsindustrin får en ökad beskattning. Promemorian anger att ”Livsmedelssektorn och skogsindustrin förväntas få de största ökningarna av transportkostnader, dock bedöms konsekvenserna för livsmedelsindustrin bli begränsad eftersom transportkostnaderna utgör en relativt liten del av de totala produktionskostnaderna. Hur hårt åkerinäringen drabbas beror på i hur stor grad de förlorar marknadsandelar gentemot utländska åkerier. (s.41)” Tappar svensk livsmedels- och skogsindustri konkurrenskraft drabbas jord- och skogsbruket likväl som åkerierna. Ökade transportkostnader slår hårt mot skogsbränslen. Dessa bränslelaster är skrymmande och bilens lastförmåga i ton kan därför inte nyttjas fullt ut. Redan idag finns det en hel del skogsbränsle som får ligga kvar i skogen eftersom det inte är lönsamt att transportera dessa råvaror längre sträckor till förbrukningsanläggningar, och ute i skogen finns inga möjligheter till överflyttning till andra transportslag.
Tyvärr ger även förslaget om en extra uppräkning av skatterna, utöver KPI, på bränslen med två procentenheter en skattehöjning och som i praktiken även urholkar höjningen av återbetalning till jord- och skogsbruket. Uppindexeringen drabbar även biodrivmedel, så omräkningen är i första hand ett sätt att öka skatteintäkterna och inte ett sätt att hantera frågan om växthusgaser vilket anges i promemorian (s. 35).
Priset på bensin och diesel har sjunkit med två kronor under det senaste året för konsumenter. I enlighet med promemorians text så skulle således förbrukningen av dessa bränslen ökat drastiskt. Det gör den inte, enligt SPBI. En svag ökning av dieselförbrukningen kan konstateras men det gör inte alls att ”det föreligger ett samband mellan låga priser på fossila bränslen och hög drivmedelskonsumtion per bil och per capita (s. 39)”
I promemorian anges att biodrivmedel idag får göra avdrag för hela koldioxidskatten. Vilken ynnest, att få göra avdrag för en skatt på ett utsläpp som inte finns. Förnybara material ger ingen nettotillförsel av växthusgaser till luften. Vi har uppfattat att det är grunden för koldioxidbeskattningens uppbyggnad och att Sverige hävdar den linjen i EU.
Svenska Trädbränsleföreningen
Karin Vestlund Ekerby