fakta Miljön i fokus, Flis, Pellets, Briketter, Pulver, Råvaran, Anläggningen, Framtiden

Miljön i fokus Råvaran Trädbränsle är förnybart till skillnad från fossila bränslen som olja, kol och fossilgas. Merparten av bränslet hämtas från svenska skogar, där tillväxten är större än uttaget. Skogsforskare bedömer det tekniskt, ekonomiskt och ekologiskt möjligt att ta ut nästan dubbelt så mycket bränsle ur skogen om tio år som idag. Ett ökat uttag av trädbränsle innebär inte att Sverige kalavverkas eller att skogen ”dammsugs”. Bränslehanteringen är en följdnäring till skogsbruket; bara material som skogsindustrin inte har användning för tas tillvara i stället för att det ruttnar i skogen eller på tippar. Det sker efter samma regler om miljöhänsyn som gäller för skogsnäringen i övrigt. Genom att återföra askan från förbränningen till skogen sluter man naturens kretslopp. Med undantag av kväve hamnar de näringsämnen som fördes bort med bränslet åter där de var från början. I stora områden i södra Sverige, där nedfallet av miljöstörande kväveföreningar från luften är stort, motverkar uttaget av trädbränslen att naturen blir övermätt på kväve. Aska som innehåller radioaktivt cesium ska naturligtvis inte spridas i naturen. Det berör bränsle från begränsade områden i Sverige som drabbats av radioaktivt nedfall i samband med kärnkraftsolyckan i Tjernobyl.		Välj ett område: Flis Pellets Briketter Pulver
Anläggningen Att elda med trädbränsle i stället för olja innebär att nettoutsläppen till atmosfären av växthusgaser och försurande ämnen blir nära noll. Det spär inte på luftens innehåll av koldioxid, som är den viktigaste växthusgasen och därmed motorn i ett av våra allvarligaste miljöproblem. Kolet i trädbränsle går runt i ett evigt kretslopp. Den koldioxid som bildas vid förbränningen tar växande träd och grödor upp igen. Koldioxid från oljeeldning kommer från tidigare organiskt material som genom att lagras under miljontals år blivit fossilt och därför ger ett tillskott av kol till atmosfären. Användningen av trädbränsle innebär heller inget nettotillskott av svavel till naturen. Svavelutsläpp från fossila bränslen har länge varit den främsta orsaken till den tilltagande försurningen. Vid all förbränning bildas kväveoxider som verkar dubbelt i naturen: både gödande och försurande. Större delen av kväveinnehållet i trädbränslet frigörs till atmosfären i form av ofarlig kvävgas,som inte är reaktiv. Stoftutsläppen är större vid trädbränsleeldning än vid oljeeldning. På stoftpartiklar fastnar olika former av hälsofarliga kolväten. Detta motverkas dock av att moderna trädbränslepannor har en mycket hög verkningsgrad, uppemot 90 procent. Genom den effektiva förbränningen och avancerad stoftrening minimeras utsläppen av hälso- och miljöskadliga ämnen. Framtiden De senaste tjugo åren har priset på trädbränslen legat i princip stilla, dvs det reala priset har sjunkit. Mycket stor årlig tillväxt som ännu ej utnyttjas och succesiv rationalisering borgar för ett fortsatt konkurrenskraftigt pris. Det är en stor fördel jämfört med ett kraftigt fluktuerande oljepris. I en orolig värld är det en trygghet att bränslet finns nära och inom landets gränser. Det innebär kortare, miljösäkra transporter jämfört med transporter av fossila bränslen. En successiv skärpning av miljökraven gynnar trädbränslena. I längden är ett förnybart bränsle det enda hållbara. Trädbränsle uppfyller det kravet.